PAPPERSLÖSA HAR RÄTT TILL VÅRD!
För broschyr om papperslösas rätt till vård för vårdgivare klicka här.
Sedan 1 juli 2013 ska papperslösa erbjudas subventionerad vård på lika villkor som för asylsökande, enligt ”Lag (2013:407) om hälso- och sjukvård till vissa utlänningar som vistas i Sverige utan nödvändiga tillstånd”. Det innebär för vuxna papperslösa rätt till “vård som inte kan anstå” (Såväl somatisk som psykiatrisk hälso- och sjukvård och tandvård. Läs mer om begreppet nedan.), en hälsoundersökning, mödrahälsovård (t ex graviditetskontroller), preventivmedelsrådgivning, vård vid abort, rehabilitering, hjälpmedel vid funktionshinder, receptförskrivna läkemedel, sjukresor/transport och tolk i samband med vårdtillfället, m.m. Alla barn som vistas i Sverige ska erbjudas samma vård som bosatta och asylsökande barn, det vill säga subventionerad, fullständig hälso- och sjukvård inklusive regelbunden tandvård. Den nya lagen innebär också att respektive vårdinrättning får ersättning för den vård som ges till papperslösa. Varje landsting och enskild behandlande vårdpersonal har möjlighet att erbjuda vård för papperslösa upp till samma nivå som för bosatta. Mer
BEGREPPET “VÅRD SOM INTE KAN ANSTÅ”
Socialstyrelsen fick år 2013 i uppdrag av regeringen att lämna förtydliganden angående tillämpningen av begreppet “vård som inte kan anstå”, vilket myndigheten gjorde i rapporten Vård för papperslösa, publicerad 28 februari 2014. Där konstaterades också att begreppet vård som inte kan anstå “inte är förenligt med medicinsk yrkesetik, inte är medicinskt tillämpligt i sjukvården och riskerar att äventyra patientsäkerheten”. Socialstyrelsen konstaterade vidare att “vilken vård som inte kan anstå för en patient får avgöras i det enskilda fallet av den behandlande läkaren” eller annan ansvarig vårdpersonal. Läs Socialstyrelsens sammanfattning av vad “vård som inte kan anstå” innebär här.
VÅRD SKA GES EFTER BEHOV
Bristen på klara riktlinjer om hur begreppet i praktiken ska hanteras medför en försvagad patientsäkerhet och ökad osäkerhet och stress hos personal och patienter. För att ge stöd och en tydlig rekommendation till personal enades därför ett stort antal vårdprofessionsorganisationer den 16 juni 2014 kring ett gemensamt “Uttalande om begreppet ”Vård som inte kan anstå” rörande vård till asylsökande och papperslösa“. Uttalandet fastställer att ”Vård ska ges på lika villkor, efter behov och enligt vetenskap och beprövad erfarenhet. Allt annat är oetiskt och i strid med de av riksdagen antagna prioriteringsprinciperna.”
PRAKTISKA TIPS!
Vårdens insatser för patienter som är bosatta i Sverige samordnas med hjälp av ett personnummer, men någon motsvarande heltäckande lösning för patienter utan personnummer finns inte ännu. Vården för papperslösa omgärdas istället av en hel del krångliga nödlösningar och praktiskt-administrativa hinder, vilket försvårar vården och försvagar patientsäkerheten.
Här följer information och praktiska tips till vårdgivare som kan bidra till ökad patientsäkerhet i vården för papperslösa.
ANVÄND LOKALA PM/RUTINER I den mån PM för vård av papperslösa patienter tagits fram lokalt, så kan dessa ge god vägledning för vårdpersonal. För Sahlgrenska Universitetssjukhuset finns RUTIN – Gömda och papperslösa – Hälsa- och sjukvård till personer som vistas i Sverige utan tillstånd och vårdgivarwebben.
SEKRETESSEN GÄLLER ÄVEN PAPPERSLÖSA Papperslösa patienter omfattas av sekretess inom vården på samma sätt som andra patienter, vilket t ex innebär att vårdpersonal inte får kontakta Migrationsverket och lämna uppgifter om patienten på eget bevåg.
VÅRDKOSTNADER Papperslösa patienter betalar endast patientavgift (exempelvis 50 kr för ett läkarbesök). Kostnader får aldrig hindra patienten från att få vård som inte kan anstå. Rutiner kring patientavgifter, fakturering och ersättning till vårdgivarna i samband med vård för papperslösa skiljer sig mellan olika landsting. För Västra Götalandsregionen, se vårdgivarwebben.
IDENTIFIKATION Patientens korrekta identitet inom vården är viktig framförallt för att garantera medicinsk säkerhet, men oförmåga att styrka sin identitet får aldrig hindra patienten från att få vård. Många papperslösa patienter saknar ID-handlingar, men vissa kan ha t ex ett pass. Det betyder inte att patienten inte är papperslös.
VEM ÄR PAPPERSLÖS? Papperslös är den som befinner sig i Sverige utan tillstånd att vistas här. I Lag 2013:407 benämns gruppen ”utlänningar som vistas i Sverige utan stöd av myndighetsbeslut eller författning”.
SÄKRA KONTAKTUPPGIFTER Då papperslösa patienter inte är folkbokförda behöver kontaktuppgifter säkras för att vården i framtiden ska kunna kontakta patienten. Många papperslösa har mobiltelefon och ibland kan detta vara enda sättet att nå patienten. Telefonnummer till eventuell svensktalande kontaktperson kan vara värdefullt. Har patienten en c/o adress? I så fall behöver namnet som står på dörren uppges.
ANTECKNA RESERVNUMRET ÅT PATIENTEN En papperslös patient får i samband med en vårdkontakt ett reservnummer. Kunskap om detta nummer är ofta enda sättet att vid framtida vårdkontakter komma åt patientens tidigare journal, vilket förstås är en avgörande för patientsäkerheten. Därför är det viktigt att personalen antecknar reservnummer och aktuell vårdinrättning åt patienten och informerar om vikten att alltid uppge detta nummer vid framtida vårdkontakter.
SÅ SKRIVS RECEPT FÖR PAPPERSLÖSA En förutsättning för att patienten ska ha råd att hämta ut de läkemedel som föreskrivits är att de är subventionerade. För detta finns olika rutiner i olika landsting. För Västra Götalandsregionen, se här.
INTYG I ASYLÄRENDEN Stöd för dig som jobbar i vården och ska skriva intyg i ärenden om uppehållstillstånd. Läs här.
FLER SOM HJÄLPER PAPPERSLÖSA
Klicka här
FRÅGOR Vi svarar gärna på frågor från vårdpersonal via vardformedling@rosengrenska.org, men hänvisar i första hand till landstingen själva. I Västra Götalandsregionen finns kontaktuppgifter på vårdgivarwebben och nationellt finns Sjukvårdsupplysningen – 1177. Röda Korsets vårdförmedling i Stockholm svarar också på frågor om vård för papperslösa i Sverige.